En söndag
Jag har sett på för många förutsägbara kärleksfilmer hela dagen. Film efter film. Samma historia, om och om igen. Man har sett det förr men man ser det igen, igen, igen och igen. Bara för att det ser så fint ut när folk i slutändan får varandra.
Om inte en film visas på tvskärmen så landar jag i Fornis värld om hur fint det är att vara kär, att våga chansa och ge hela sig själv till en annan människa, hur all den fina kärleken kan vända på en sekund och hur ont det plötsligt gör i varenda cell i kroppen när den personen väl krossar hela dig i tusen bitar. Då ska man lära sig att bygga upp sig själv från grunden för att sedan med tiden våga falla handlöst in i kärleken igen efter att hela kroppen gått itu. Hur ska man egentligen våga chansa på nytt när man vet hur ont det kan göra? Det är som att veta att man kan gå sönder men ändå ge sig in i det. Det är fan modigt.
Förutom ett gäng kärleksfilmer har jag hunnit ta en promenad i vårsolen även om det var jävligt kallt. Bara gått, gått, gått och gått utan att egentligen veta var jag ska. Ingen destination och vägen kan jag inte ens utan jag bara går, gör ibland en sväng åt ett håll och sen vid nästa korsning en sväng åt andra hållet.
På tal om lite kärlek så vill jag höja mina vänner till skyarna. Fan vad jag älskar dom! Sättet dom lyckas lyfta mig på genom att bara ringa mitt i natten för att kolla läget och skickar sms fyllda med kärlek med jämna mellanrum. Det är ren kärlek.
Joe skriver:Fint inlägg.
Själv ska jag se en kärleksfilm på tv i kväll! :)
Söta tofflor!
mysigt! :)
Vilken härlig bild! Din promenad lät väldigt härlig den också!
Härligt :)
Vilka söta tofflor, vart kommer de ifrån? :)
Låter som en sjukt skön söndag!
